live, love, laugh

det har varit mycket program de senaste dagarna men så blir det ju alltid när dagarna börjar lida mot sitt slut. igår åkte jag ut med skytrain igen o träffade kära ulla. vi tittade runt i några butiker o hade lunch innan vi sedan körde mot langley. jag skulle få träffa kristel som jag inte hade sett sedan de flyttade från finland för några år sedan. världen är så liten att ulla är god vän med kristels mamma så alla känner alla. de bor i ett fint hus ca 50 km utanför vancouver, kändes precis som på landet o det var så vackert där. hon är kanadensare o hennes man äkta jussila bo o tillsammans har de 3 underbara pojkar. de har bott i båda länderna o just nu trivs de bra i canada. det är ju inte lätt när kärleken tar en till andra sidan jorden men så härligt att få se 2 olika kulturer passa ihop så bra. vill man så kan man. det var en underbar eftermiddag o så roligt att få catcha upp vad som har hänt de senaste åren. hoppeligen ses vi nästa gång till julen i finland o jag lovade redan baka mera cookies åt hennes söta pojkar. :)

att vara långt borta från sina nära & kära är inte alltid lätt. vissa dagar saknar man dem mer medan andra dagar känns det precis som att de är på andra sidan gatan. när det kommer till barn blir saknaden större o känslan att man missar tid med dem för att de växer upp så snabbt. att ha syster yster o härliga fadderbarn i sverige innebär ju att man inte ses så ofta, men att man där till åker runt i världen som ett tok gör ju att man ses mera sällan. har inte sett dem sedan 5 januari  nu o får ännu vänta 39 dagar. men det blir ju bara mindre dag för dag. :) lika så med alla vänner o deras barn.. det hinner hända så mycket på den tid man är borta. men allt detta gör ju att det alltid är så oerhört roligt att få komma hem igen när man har varit borta ett tag. på nått vis kommer man ihåg att uppskatta o värdera det underbara man har som en familj o alla vänner o tiden med dem. trots att man är borta o kanske inte har mycket kontakt finns de alltid kvar. det är vänskap!

detta är ju något jag valt att göra eftersom jag känner att jag är född på fel ställe på denna jord. det är ingen som tvingar mej att åka. jag trivs helt enkelt inte i finland eller med kyla o mörker. så jag följer min lycka o glädje dit den tar mej. som tur har man ju möjlighet i dagens läge att nästan förflytta sig vart man vill. jag har bara inte riktigt bestämt mej ännu för var denna plats är.. men en dag hoppas jag det klarnar för mej också. passar på nu att åka runt när jag kan o inte har för mycket i bagaget. klart det känns ensamt ibland men då kommer dessa dagar då man får träffa nya människor o får ny inspiration. glädjas med andra. livet är underbart. live now, love now & laugh now!

pepparkaksbakande med lilla prinsen före julen